Det första kända omnämnandet av en foliehatt brukar
tillskrivas den brittiske evolutionsbiologen Julian Huxley (1887-1975)... som jag ju forskar om! Foliehatten förekommer i en kort science fiction berättelse skriven av honom med
titeln ”The Tissue-Culture King” som publicerades först i The Yale Review 1926, och sedan i kulttidningen Amazing Stories år 1927.
I
berättelsen blir huvudpersonen tillfångatagen någonstans inne i
Afrikas djungler (det är inte jag som är vag, det är berättelsen) och träffar under sin fångenskap en landsman, Mr. Hascombe,
som blivit tillfångatagen på liknande vis fast år tidigare. Deras kidnappare kontrollerar och
styr dem och sina andra fångar och undersåtar med hjälp av masskommunikation i form av telepati.
Huvudpersonen och Hascombe bestämmer sig
så småningom för att fly. Det är i detta
skede av berättelsen som foliehattarna figurerar. ”Vi hade upptäckt”, säger
berättaren, ”att metall skyddade mot den telepatiska effekten”. Så tillverkar huvudpersonen
och Hascombe ”hattar av metallfolie” som de bär för att skydda mot effekten av telepatiskt
inflytande och tankeläsning för att kunna fly.
Planen lyckas – nästan. Foliehattarna
fungerar men protagonisterna tar av sig dem för tidigt och Hascombe, som
påverkas mer av telepatin, återvänder till sin fångenskap medan huvudpersonen
lyckas ta sig därifrån och återvänder till England för att skriva ner
historien.
Detta exempel, från andra hälften av
1920-talet: första gången en foliehatt förekommer och används i
sådant syfte som sedan kommit att kopplas till huvudbonaden? Skulle behövas djupare undersökning. Därefter har
foliehatten blivit ett populärkulturellt fenomen. Varför det just blev en
”hatt” är dock oklart. Faktum är att Julian Huxley använder det engelska ordet
”caps of metal foil”, vilket lika
gärna som foliehattar kunde översättas som ”foliemössor” eller ”foliekepsar”.
Foliehattarna kallas också i berättelsen för ”huvudbonader av metall”.
Det går
att fråga sig varför Julian Huxley tänker sig en sådan typ av huvudbonad, och
varför han gör det just då? Ska spåna på förklaring.
Under 1900-talets första hälft var det
inte ovanligt att vetenskapsmän och intellektuella prövade science fiction-genren. Julian Huxley
var omgiven av kollegor och vänner som skrev science fiction; hans bror Aldous
Huxley har gått till historien för sin dystopiska roman Sköna Nya Värld, och en annan vän till Julian var sci-fi författaren
H. G. Wells. Även biologen J. B. S. Haldane som var en god vän skrev vad som skulle kunna kallas suggestiv science
fiction.
Förekomsten av telepati i ”Tissue Culture
King”, som ju föranleder behovet av foliehattar, kommer av Huxleys personliga intresse. Telepati är ett begrepp som syftar på tankeöverföring. Brev från Julian Huxleys
korrespondens visar att han – särskilt under 1920-talet – intresserade
sig för telepati. All forskning som fanns tog han till sig med stor nyfikenhet
och ville själv genomföra experiment för att pröva om telepati fungerade.
Förövrigt kan det röra sig om intresset under första hälften av 1900-talet för radiovågor, strålning och telepati (eller
”tankevågor”). Röntgen var förhållandevis nytt. Till en början hävdade
flera forskare och läkare att röntgenstrålning var ofarligt, men för människor
som experimenterade med strålning blev det snabbt uppenbart att någonting hände
med kroppar som blev genomstrålade med röntgen. Omkring sekelskiftet hade allt
fler börjat upptäcka att röntgenstrålar kunde påverka organisk massa och göra
människor sjuka. Håravfall, svullnader, brännskador och cancer drabbade många
av de tidiga pionjärerna inom röntgenforskning i slutet av 1800-talet och
början av 1900-talet. Alltså: även för ögat osynliga
krafter som strålning och olika vågor kan påverka människokroppen. Det blev
också uppenbart för dem som använde röntgen att metall och ben stoppade strålning,
som tog sig igenom mjuk vävnad. Själva poängen med röntgen var just att se skelettet,
som trädde fram på röntgenbilder därför att strålarna penetrerade mjuk vävnad
men inte ben.
Att Julian Huxley skulle inspireras av
även sådant som forskning på röntgenstrålning och sätt att hindra strålning, är inte otroligt då han var nära vän och arbetskollega med Hermann Joseph Müller.
De båda hade varit kollegor i Texas år 1914. Müller hade 1923 börjat använda röntgenstrålning
på flugor för att framkalla mutationer. Omkring den här tiden hade ett team
lett av bland andra Müller och Thomas Hunt Morgan börjat experimentera med
röntgenstrålning vad gällde mutationer och genetiska förändringar på
bananflugor. Det berömda ”Fly Room” på Columbia University. Müller tilldelades
nobelpriset år 1946.
Så alltså, foliehatten då: En kombination av intresse för
telepati vid tiden, med insikten om att strålning och
osynliga krafter kunde påverka kroppen men att det gick att hindra strålningen
med hjälp av metall som bly, gjorde idén om foliehatten som skydd för
”tankevågor” eller telepati, möjlig.
Idag brukar nog foliehatten mest associeras med en tro på utomjordingar och UFO, "I want to believe", etc. Även där skulle väl en foliehatt skydda mot tankeöverföring, tankeläsning och/eller strålning från kända eller okända (utomjordiska) angripare.
