Tillsammans med den fenomenale programledaren Brian Reed, får lyssnaren bekanta sig med John B. McLemore och hans värld, i vad han själv kallar "Shit Town". Vad John kallar skitstaden är en plats som heter Woodstock, Alabama. John B. McLemore hatar sin hemstad, av anledningar både tydliga och oklara. Dokumentären är delvis ett försök att utreda detta hat, men det handlar om mycket mera.
Om förlorade möjligheter, sexualitet, horologi, kärlek, bitterhet, politik, skräck, tatueringar, intellekt.
Det är alltför sällan medier lyckas måla ett porträtt av någon som blir så tungt att man inte vet hur man ska ställa sig till personen som porträtteras - ni vet, det går bortom alla platta inviter att avgöra om någon är "god" eller "dum".
Och det som gör dokumentären till det bättre jag hört på länge, är att den lyckas med att inte bara skapa ett fenomenalt komplext personporträtt, utan också leda bortom individen för att handla om ett större socialt sammanhang. Bakom sorgen och ilskan hos en människa ligger - hur klyschigt det än kan låta - övergripande samhälleliga strukturproblem. Ja, faktiskt. Men inte heller får lyssnaren tydliga upplysningar om vad som bör tyckas i denna fråga - de politiska sammanhangen är svåra, vaga, verkliga.
Det går numer att läsa allt om S-town på internet och få alla spoilers redan innan - ta bara wikipediaartikeln, som berättar plot från början till slut.
I mitt fall hade jag ingen aning om vad jag hade att vänta mig när jag började lyssna på S-town. Detta gjorde att jag blev oerhört tagen under dokumentärens gång (och kanske grät lite). Jag tror förvisso den är enormt bra även om man "vet hur det slutar", men jag skulle ändå vilja tipsa om att bara lyssna på dokumentären utan att göra så mycket efterforskningar innan.
